Minitonnare? Nej, men bra folkseglare
Monark 700 Miniton mot Johnson 23. Marknadens enda seriebyggda minitonnare. I en ärlig duell mot varandra. Med John Albrechtson som testseglare och opartisk domare. Vilken var bäst och hur bra är i så fall den? Kampen avgjordes på Vinga Strand.
Monark 700 Miniton är Monarks försök att åter inträda i familjeseglarklassen. Längd 6.90 m från för till akter. Längd i vattenlinjen 5.96 m. Fyra kojer och ett pris på 59 500 kr. Konstruktör Peter Norlin. Motståndaren på andra sidan banan: Johnson 23. Johnsonbåtars (Styrsö) försök att göra en uppföljare till sin 26-fotare. Längd 6.68 m, längd i vattenlinjen 5.80 m. Fyra kojer och ett pris på 55 000 kr. Konstruktör Bo Johnson.
“Öppnar porten till ett rikare seglarliv”. Så uttrycker Johnsonbåtar begreppet minitonnare. Antagligen menar de att nu finns för första gången en en segelbåt som duger att segla om Mini Ton Cup med. Samtidigt som den fungerar till femiljesegling.
På Monark säger man att deras båt i första hand är en bra seglare. Kanske inte enbart i Mini Ton Cup, utan framförallt i Scandicap och lys. Dessutom skall den gå att bo i för en seglingsroad familj.
Frågan är dock enligt John Albrektsson om någon av dessa båtar med rätta kan kallas minitonnare. En genuin minitonnare är en tävlingsbåt byggd för att vinna Mini Ton Cup. Varken Monark 700 Miniton eller Johnson 23, dvs inredda båtar med kök, skott mm, har en realistisk chans i Mini Ton Cup med nuvarande regler. Reglerna kommer emellertid ändras från årsskiftet vilket eventuellt ökar båtarnas chans. Att kalla Monark 700 och Johnson 23 för minitonnare är därför bara ett mått på ungefärlig storlek. Man säger ju ofta t ex halvtonnare.
Inredning Monark 700 Miniton
Vilken av de båda båtarna är då bäst att bo i? De invändiga måtten i tabellen ger besked om att båda har fyra kojer över två meter. Detta är bra för så här små båtar. Ståhöjden är 165 respektive 157 cm, viket är normalt för båtar i denna storlek.
Curt Gelin: när man kliver ned i ruffen på Monark 700 Miniton märker man att rufftaket är klätt med ljus plastmatta som limmats på härdad masonit och skruvats fast i taket. Ruffskottet är klätt med teakfanér för att stärka träkänslan. Huvudskottet är gjort i 12 mm teakplywood. Kvaliteten är samma enkla som man hittar i en rad båtar, med ett tunt fanérskikt. Detta skott sitter fast med två byglar på vardera sidan, ett i vårt tycke primitivt arrangemang men Monark bygger båtar på detta sätt sedan många år och hävdar att det håller.
Pentryavdelningen är placerad akterut om babord och är gjord så att man kan stå raklång i ruffluckan. När man ska använda köket får man lyfta fram det och ställa det på en klaff som monteras direkt för om pentryt. Stuvfack för kastruller har man tänkt sig under kojen. Mat förvaras bakom skjutluckorna ovanför pentryt. Bestick och tallrikar ska man under pentryskivan.
Stuvutrymmen för lösa grejor har man bakom ryggstöden, på babordkojens instick, under sittbrunnsdurken och i en liten garderob.
Träarbetet är inte märkvärdigt men inte heller undermåligt. Träbitarna är sammanfogade med mässingsskruv, kanterna har plastlister är av en kvalitet med tunt fanérskikt. Allt trä är oljat.
Bästa inredningen: Johnson 23
Att komma ner i en Johnson 23 är att kliva in i en ombonad miljö. Man fäster snabbt bilden på huvudskottet som är utfört i 12 mm plywood. Själva henomgången är båtmässigt utförd som ett valv och detta är kantat med lamellimmade teaklister. I taket sitter en plywoodskiva, rutramarna är invändigt av massiv teak och hela pentrydelen är tillverkad i rejäl plywood. Alltihop är båtmässigt och stabilt gjort.
Stuv för sovsäckar mm har man bakom kojerna. Under kojerna finns förstås också plats men som vanligt undviker man gärna dessa utrymmen på grund av kondensproblem. Johnson 23 har även en garderob akterut om babord.
Köksavdelningen är fin i jämförelse med Monark 700. Man drar ut en hel byrå i ruffen. Denna består av både gasolkök, diskho och stuv för mat, bestock och kastruller. Här finns till och med två utdragslådor och en skärbräda. Visst kan man tycka att det är krångligt med utdragbart pentry, men i en liten båt måste man kompromissa för att få plats med alla funktioner.
Rolig att segla
John Albrechtson har seglat Monark 700 Miniton och Johnson 23 vid två tillfällen. Vid första tillfället hade Monarken en prototypinredning och Johnson 23 en Volvo 50S med fast propeller. Det seglingsmässiga resultatet blev då en seger för Monark 700 Miniton. Vid nästa tillfälle var Monark 700 försedd med sin seriemässiga inredning och johnson 23:an var nästan tom inuti, förutom basinredning, och den hade ingen inombordare.
John Albrechtson: Johnson 23 är en ganska pigg båt att segla. Den är något begynnelsevek och redan i 4-5 m/sek vill jag helst sitta uppe på kanten och segla. Roderkänslan är bra med lagom lovgirighet. Kursstabiliteten är god. Man kan släååa rodret en stund för att t.ex vinscha hem genuan utan att båten lovar upp direkt. Ute på Vinga Sand, där vi seglade i rätt skvalpig sjö, var den torr. Båten stampade en del i sjöarna och stannade upp. Efter en stoppare ville Johnson 23 ha en stund på sig för att få upp farten igen. Denna båt tar inte samma höjd som Monark 700 Miniton, varken i frisk eller frisk vind. Inte heller farten räcker till mot Monark 700. Båten är säker. Den går inte att kränga ned längre än till att vattnet slickar däck. Den är alltså slutstyv.
Livlig att styra
Monark 700 Miniton har fin roderkänsla, kanske lite väl lovgirig. Våra försök att trimma bort detta med hjälp av seglen lyckades inte till fullo. Båten har fint bett på kryssen, den rör sig mjukt och torrt i sjögång och har den sedvanliga Norlinklangen när man skär genom en sjö. Efter en stoppväg skjuter båten snabbt fart igen. Härligt.
Curt Gelin: Kursstabiliteten är nästan obefintlig, men lite utvecklat betyder detta att båten i och för sig är lätt att styra och ligger fint på rodret. Men följande hände när jag ensamseglade båten: efter att ha satt segel och kommit igång i ca 7 m/sek släpptes rodret och jag gick fram för att ta in förtampen. Båten lovade då mycket snabbt, gick över stag, föll av och gippade. Därefter lovade den ganska snabbt upp en gång till, gick över stsag och gippade. Först därefter lade den sig stilla.
John Albrechtson: För kappsegling – okej. För familjsegling – tveksamt med så känsligt roder.
Monark 700 Miniton har lagom styvhet och kunde inte seglas ned så att vattnet kom in över sittbrunnskanten. Alltså är den slutstyv och säker.
Olika kvalitet
Hur väl byggda är då dessa båtar? Curt Gelin: Kanske gör prisjakten lite skada. Vissa detaljer är lite tveksamma. Jag noterade framförallt att ingen av båtarna är godkända av Sjöfartsverket. Således har köparen inga garantier för att båten håller att segla på grund med i full fart. Att riggen är rätt dimensionerad finns inte heller några garantier för än tillverkarens.
Kölinfästningen på Monark 700 är gjord så att järnkölen har en stor fläns upptill. Denna bultas genom skrovet till två kraftiga balkar inne i ruffen. Johnson 23 har nedbyggd kölficka på vilken kölen är fäst, med genomgående bult. Basinredningen är ihoplaminerad med skrovet. Utvändigt har kölfickans bekkant en inte önskvärd radie. En annan kvalitetsdetalj är riggarna. Båda båtarna har master från Gullmarsimporten.
John Albrektson: Schaklarna till fallen är små och klena. Spridarnockarna är gjorda så att fallen lätt fastnar. Hur går det med spinnakern om den fastnar här? Bomuthalet fungerade dåligt och stoppare saknades för travarna till storseglet.
Blandade slutintryck
Helhetsintrycket av båtarna är att de i och för sig är bra folkseglare. Men de har båda en rad fördelar och en rad nackdelar. John Albrektsons Monark 700 Miniton är din att segla. Inredningen är lätt, kanske inte välarbetad i detaljerna, men fungerande. Jag anser denna båt vara gjord för sportiga seglare. Johnson 23 är fin inuti. Det är mycket plats ombord i denna lilla båt. Det är tråkigt att den inte hänger med i höjd och fart. Det konstiga är att den känns snabb.
Vilken båt är då bästa köp? Curt Gelin: Helst vill jag ge svaret – ingen. Men inredningen är något en händig person kan fixa själv. Att fixa till linjerna på johnson 23, så att den seglar bättre, det klarar inte en amatör. Därför är Monark 700 Miniton vinnaren.
Bildtexter
Salongen och förpiken på en Monark 700 är inte lika trivsamma som johnson 23:ans. Bordet är stadigt. Stuv bakom ryggstöden.
Däcket är bra att röra sig på. Vanten sitter intill ruffen. Fotlist och mantåg finns. Samt ett räcke runt masten.
Sittbrunnen med breda sargar är fina att sitta och segla på.
Test Monark 700 Miniton och johnson 23 – Båtnytt 1980
Test ur Båtnytt 1980
Monark 700 Miniton mot Johnson 23. Marknadens enda seriebyggda minitonnare. I en ärlig duell mot varandra. Med John Albrechtson som testseglare och opartisk domare. Vilken var bäst och hur bra är i så fall den? Kampen avgjordes på Vinga Strand någon gång under 1980. Vid pennan: Curt Gelin. Läs mer »Minitonnare? Nej, men bra folkseglare
